Tröttar nu på att sitta hemma med pluggandet och beger mig snart iväg för att möta Tant M, är på tiden, var väldigt länge sen jag träffade tanten! Ska möta upp henne när hon slutar jobba om en stund, sen får vi se vart vi hamnar, men vart det än blir blir det nog bra, så länge vi inte går till Virus, för då blir tant lite kinkig. Så kan det vara, har jag hört...

Har dock inte riktigt släppt att jag i mailet som skickades till mig klockan tio i sju i morses blev kallas dutti. Dutti? Vafan, människan kunde ju lika gärna skrivit i mailet att han även nöp mig i kinderna och log mot mig så som man ler mot ett litet barn när de försöker visa en att det man gjort visst var bra, fastän det kanske egentligen inte är det. Hmm, förvirrade människor, men men, lite humor var det ändå, även om ordet dutti (människan skrev verkligen så också, och inte duktig) fanns med i mailet...