Först blir jag alldeles varm i magen, samtidigt lite ledsen över allt det tragiska, och tycker att Joel Burns är en fantastisk människa som öppnar munnen och jag tänker för mig själv: "Titta, en vettig amerikan!"

Men sedan kommer frågorna om varför vissa saker saknas i detta resonemang. Varför talar han om att man får genomleva high school och sedan bli lycklig? Ska high school som helvete för vissa bara vara någonting man ska acceptera? Han pratar om att attityderna i samhället kommer förändras, och det hoppas jag innerligt, men om det ska kunna förändras på riktigt måste förändringen även finnas i skolan. Att människor med annan sexuell läggning än heterosexualitet inte är det minsta annorlunda från heterosexuella människor är ingenting man ska lära sig när man kommer ifrån skolan och ut i samhället, detta synsätt skall även finnas i skolan. Det resonemanget saknar jag hos Joel Burns, men det kanske kommer. Jag hoppas på det.

Men jag tycker det är starkt av honom att ta upp frågan, även om vi har kommit en bra bit på väg i vår syn på alla människors lika värde så har vi ännu inte nått ända fram, och vi måste fortsätta diskutera för att nå målet där alla människor är lika värda.