Så fort jag blir förkyld så börjar jag tycka fruktansvärt synd om mig själv, jag blir ärligt talat som en gnällig karl. Igår försökte jag övertala T-Benet att han skulle komma hit och laga mat till mig, men han verkade inte tycka att det var en bra idé, trots min stora övertalningskampanj. Jag gissar på att han insåg allt gnäll han skulle behöva lyssna på om jag faktiskt befann mig i samma rum, så han kanske gör bäst i att hålla sig härifrån för sin egen psykiska hälsas skull.