Här vaknar man och inser att snorigheten inte försvunnit spårlöst under natten, varför kunde den inte göra det? Istället gör min hjärna om The Who-låten som utgör soundtracket till CSI och ändrar texten från "Who are you, who-ho, who-ho" till ett för dagen mer passande mantra som går "Snoooormongo, snor-snor, snor-snor". Passande för dagen? Ja. Passande att gå omkring och gnola på universitetet? Tveksamt. Kommer jag försöka att förtrycka denna gnolningslåt till att enbart få vistas i min hjärna och aldrig få komma ut genom munnen? Svar ja.