Den meningen (om det nu kan räknas som en mening, troligtvis inte) har snurrat i mitt huvud i ungefär en halvtimme nu. Jag vet inte varför, men jag är bara så jävla irriterad. På typ allt. Varför vet jag inte, jag bara är det. Det verkar som att jag så sakteliga går runt och bygger upp en stark argsinthet för mig själv, börjar bli starkt intresserad av att skälla ut någon, finns däremot ingen som förtjänar det just nu. Och vad jag vet, och vad jag har fått lära mig, så ska man inte skälla ut folk utan anledning. Det är ett fruktansvärt otrevligt beteende och ingenting som jag tänker ägna mig åt. Vet dock inte vart jag ska göra av all denna argsinthet, bara försöka kväva den kanske? Eller kanske försöka lista ut varför jag har denna känsla i kroppen. Jag tror jag kör på kvävningstekniken.