Svanslös katt?

Adas svans gick att rädda av de snälla veterinärerna, men hon är inte glad kan jag säga. Inte mamma heller, hon vill aldrig mer ha med Bertil att göra. Det vill inte jag heller för den delen, och igår kväll när vi till slut kom hem från veterinären skällde jag ut honom efter noter, han gick då ut på balkongen och hoppade från den. Men nej, den lilla jävla badankan begick inte självmord, han landade så fint där under balkongen och vandrade sedan iväg, och sedan dess har jag inte sett till honom. Vi får se om han kommer tillbaka eller om han har försvunnit för gott.

Men det måste ha varit en humoristisk scen på veterinärmottagningen igår, jag satt där med en kattbur som innehöll en badanka, som i sin tur satt och höll i en skylt där det stod "Kattfan fick skylle sig själv". Jag kan inte sluta fundera över vart han får sina skyltar ifrån, skiter han fram dem?

Bertils förbättring och arbetsansökan

Bertil har skött sig näst intill exemplariskt den senaste veckan, men mycket kanske kan ha att göra med kattburen. Så idag har jag låtit honom åka till min mamma och hälsa på, tänkte att det kanske kunde vara trevligt. Har inte hört någonting från mamma, så det går säkert bra, eller förresten, han har ju bara varit där i en halvtimme, men jag hoppas att han sköter sig.

Personligen så letar jag efter nytt jobb, eftersom jag inte är alltför populär på mitt nuvarande efter att jag hade med mig Bertil dit. Hittade ett jobb som .Net-programmerare som jag tänkte kunde passa mig perfekt. Arbetsansökan lyder som följande:

"Ansökan om jobb som .Net-programmerare:
Tycker verkligen att jag skulle passa utmärkt som programmerare av .Net, då jag i många år arbetat med att programmera och forma alla möjliga sorters ting. Har tidigare arbetat under Dr Mengele med att forma människors olika karaktärer för att tillfredsställa hans egensinniga behov. Har även sysslat med programmering av så kallade gräsätare, något som säkerligen kan liknas vid .Net. Anpassningsbar till hur programmering skall utföras, har erfarenhet av både belöningsteknik samt den medeltida strafftekniken, och viss erfarenhet av den så kallade drogskolan. 
Ni vet var ni ska kontakta mig."

Känns som att jag har jobbet som i en liten ask.

Oh my, nu ringde mamma. Bertil har attackerat hennes katt Ada och bitit av henne svansen, så jag måste kasta mig iväg dit för att hämta Bertil och köra mamma och Ada till veterinären. Panik panik!

Bertils förbättring

De senaste dagarna har faktiskt fungerat hyfsat bra med Bertil. Han pratar fortfarande inte med mig, men kattburen har verkligen fungerat alldeles utomordentligt bra. Inga problem alls när jag har varit på jobbet. Igår fick Bertil till och med följa med mig och dricka öl eftersom han skött sig så bra under den senare delen av veckan! Snart ska vi iväg på fest igen, hoppas han sköter sig lika bra idag som han gjorde igår.

Hur det hela egentligen började...

Egentligen så kan man ju verkligen ifrågasätta varför badankan Bertil bor hos mig, med tanke på vilken stor idiot han verkar vara.

Såhär är det: I förra veckan så åkte min lillasyster utomlands i ett halvår, och innan hon åkte så kom hon och lämnade denna lilla badanka, insvept i presentpapper och skosnören, till mig som en avskedspresent. Hon hade hittat honom på någon konstig loppmarknad, där han satt alldeles ensam i en bur och tyckte han skulle bli en jättebra present till mig, samtidigt som hon tyckte lite synd om honom och ville ta med sig honom därifrån. Jag förstår nu verkligen varför han satt ensam i en bur på en skum loppmarknad...

Han har alltså bott hos mig nu i 6 dagar, han flyttade in förra onsdagen. Och dessutom så har jag lovat min syster att jag ska hålla denna lilla anka vid liv och så tills dess att hon kommer hem. Hon ville att jag skulle ha den som ett slags sätt att komma ihåg henne på.

Men med tanke på hur Bertil beter sig så kommer jag just nu enbart ihåg min syster som en jävla idiot, men jag kan inte minnas att hon någonsin har bajsat på golvet i hallen.

Så jag får helt enkelt ha Bertil här hos mig tills den 6:e maj då min syster kommer hem igen. Lär vara världskrig då om det fortsätter såhär, men förhoppningsvis ska vi inte behöva uppleva något sådant fasansfullt.

Bertil på jobbet, dag två

Idag var sista dagen jag tog med mig Bertil till jobbet, det är en sak som är säker. Idag gick den lilla jävla badankan in på min chefs kontor och satte sig och bajsade på hans skrivbord, mitt bland en massa viktiga dokument. Som ni förstår blev min chef inte alltför glad över detta, och portade Bertil från min arbetsplats. På sätt och vis är det väldigt skönt, orkar inte ha honom springandes efter mig där med en stor häcklande skylt i handen en enda dag till (ja, han hade skyltarna idag också), men samtidigt vill jag ju inte lämna honom ensam hemma med Mitzie, vet inte vad han kan tänkas ta sig till.

Så idag efter jobbet gjorde jag det enda rätta, jag åkte och införskaffade en kattbur. Denna kattbur kommer den lilla plastankan att få sitta inspärrad i imorgon medans jag är på jobbet, allt för att han inte ska ställa till med mer bekymmer hemma hos mig.

Så det så, ankjävel.

Bertils första arbetsdag

Idag fick min lilla badanka som sagt följa med mig till jobbet då jag vägrar att lämna honom ensam hemma efter lördagens incident med Mitzie. Det har inte fungerat sådär jättebra, han har häcklat mig hela dagen. Vart jag än har rört mig på min arbetsplats så har han följt efter mig hållandes en stor skylt där han har skrivit "DITT ARBETE SUGER! MIFFO!". Inte världens mest peppande arbetskamrat helt enkelt, eller förlåt, Bertiljävel är ju inte min arbetskamrat, mer ett häcklande as som jag tvingades ha med mig.

Efter lunch tröttnade Bertil på den första skylten och bytte till en där han hade skrivit "KAN DU INTE BÄTTRE ÄN SÅHÄR? DU SKULLE PASSA BÄTTRE MED ATT PLOCKA SOPOR LÄNGS MOTORVÄGEN!!!"

Behöver jag påpeka att mina arbetskamrater tittat väldigt underligt på mig idag? Har ingen aning om hur morgondagens arbetsdag kommer att bli.

Hårtussar i taket

Mitzies hårtussar i taket stör mig och Bertil sitter och stirrar ondskefullt på mig. Jag kommer aldrig våga lämna honom ensam hemma i fortsättningen, så numera får han följa med mig vart jag går. Imorgon ska jag jobba, vet inte riktigt hur det ska gå att ha med honom dit, men han får aldrig med stanna hemma ensam.

Dessutom har den lilla jävla badankan fortfarande inte städat upp vare sig sin spya eller sitt bajs, luktar illa i lägenheten, riktigt illa. Får väl snart ge efter och städa upp, trots att det inte är min uppgift.

Badankejävel.

Bakfyllan Allan

Vaknade för en halvtimme sen, liggandes på soffan i svettiga och alkoholluktande kläder. Jag hör hur det gnyr inifrån mitt sovrum, så jag går dit för att titta vad det är med min hund, min älskade lilla pudel Mitzie. Och när jag tänder lampan därinne, vad tror ni då att jag får se? Jo, den jäveln gjorde det, men åt andra hållet! Badankan Bertil hade limmar upp Mitzie i taket och ställt en kastrull på golvet under där hennes avföring samlades upp.

Förbannade Bertil.

Så nu har jag lyckats få ner Mitzie, men mycket av hennes päls sitter fortfarande kvar i taket, och hon som skulle på utställning snart, det kommer aldrig gå!

Bertil är nu inlåst på toaletten, men jag har stängt av vattnet där inne, så han kan inte bada eller någonting liknande. Sucker!

Rymmer

Nu sticker jag hemifrån, spelar ingen roll vad den där jävla Bertil tar sig till. Han pratar fortfarande inte, men nu skriver han skyltar. Skyltar där han hotar med att porrsurfa och fylla hela datorn med virus medans jag pluggar. Och om jag går så hävdar han att han kommer limma fast min hund i golvet. Men jag tror inte på honom, så nu går jag hemifrån, och jag tar all ölen med mig, då kan den lilla alkoholistankan inte ens bli packad ikväll.

Känn på den, din lilla jävla badanka!

Mögel och tubost

Eftersom Bertil, den där badankan, inte behagar att gå till affären så finns det ingen mat hemma. Eller jo, lite mögligt bröd och en liten liten klick räkost på tub. Eller fanns kanske man snarare ska säga, jag tog snabbt tag i den brödbiten som inte hade mögel på sig och sprang in med räkosttuben på toaletten, där fick jag äta min mat ifred. Badankejäveln lämnade jag kvar i köket med det mögliga brödet som blev kvar, rätt åt honom tyckte jag. Ja, alltså, tyckte jag, för det slutade med att Bertil kräktes i diskhon pga det mögliga brödet.

Så nu är det bajs i hallen och en spya i köket, och Bertil vägrar fortfarande städa efter sig. Jävla badanka.

Badankan och jag

Idag umgås jag med min badanka, vi kan kalla honom Bertil. Badankan Bertil. Han är utav en ganska trög natur, jag har nu suttit i tre timmar och försökt att kommunicera med honom, men han vägrar svara på tilltal och stirrar istället på mig ordlöst och med ett djävulskt flin. Hans näbb är fruktansvärd, ständigt med det där flinet, jag kan inte sluta stirra på det.

Jag började med en halvtimme sedan en övertalningskampanj om att Bertil borde gå och handla, hävdar bestämt att det är hans tur att pallra sig ner till affären. Men kommer det någon reaktion från Bertil? Nej, han sitter bara där på vardagsrumsbordet med det där förbannade flinet, ständigt stirrandes på mig. Han blinkar inte ens, aldrig.

Jävla plastanka, han har badförbud i en vecka.