WAKIE PAKIE!!!

Dags att vakna nu, dags att gå upp ur sängen. Surt då att jag ligger med datorn på magen och att Grisen alldeles precis flyttade in under täcket och har lagt sig för att ockupera en av mina fötter, ingen av oss är således inte direkt sugen på att studsa upp ur sängen. Förstår ni hur skönt det är att inte ha en morgonpigg hund? Så här ligge r vi då i sängen, Grisen myser med min ena fot och jag skriver på datorn och lyssnar på skön morgonmusik så man kanske kommer igång någon gång i alla fall. För vad sägs om att starta dagen med detta?
 
 
Sådär soft musik när man inte behöver kasta sig upp ur sängen, så som jag har behövt göra de senaste dagarna, utan när man kan ligga kvar och befinna sig i ett halvvaket mystillstånd en bra stund. Eller varför inte ligga och lyssna på denna fina bit? 
 
 
Nä, nu måste jag nog faktiskt gå upp. Idag blir det årsmöte med vårt fantastiska roller derby-lag och festerier, spännande med att ha en helg ledig! Firar in helgen med ytterliggare en låt skulle jag tro. 
 

En påminnelse till min bror

Käre bror, en gång i tiden, rättare sagt den 15:e februari 2010, så hade vi en diskussion, via sms, som jag tidigare har dokumenterat här i bloggen. Denna diskussion gick ut på att du lovade mig att jag skulle få tatuera dig, och sedan skulle det bestämmas motiv. Kommer du ihåg den diskussionen? Här kommer en påminnelse annars:


Körven: Kommit på nåt bra?
Iida: Hehe, jaaaaaaa
Körven: Fan va snabb du e då
Iida: Sjuk hjärna du vet
Körven: Jo tack
Iida: :D Så jag vet precis vad du ska få på låret!
Körven: Okay, vad?
Iida: Eller ena skinkan kanske? Näe, då kommer jag ju bara få sitta och lukta på dina fisar säkert. Två korslagda löskukar! :D
Körven: Garanterat. Fy fan va ovackert
Iida: Jag vet att du vill ha det!
Körven: Hahahaha
Iida: Tar det som ett ja, börjar skissa imorgon :D
Körven: Gör du så
Iida: Sweeet dude


Bara så du vet så har inte jag glömt. 


Det sjuka i vårt samhälle

Egentligen borde jag verkligen sova just nu då jag ska få upp om några få timmar, men det finns en sak som jag vill ta upp först, nämligen detta: 
Ja, vi har alltså här någon som är dömd för att ha haft sex med en fjortonåring, vilket inte är riktigt okej om man själv inte är säg 15-16 bast, och vad händer? Enligt den rosa bilaga i Aftonbladet så är han avstängd från matchspel i två månader och ska under tiden fortsätta träna med sin klubb Malmö FF och göra "goda gärningar" i klubbens regi. Eh, jaha, är det ett bra straff för någon som inte har vett nog att ligga med människor i sin egen ålder? Att ett av förslagen till dessa goda gärningar är att han ska föreläsa för ungdomar känns ju verkligen som en fantastisk idé. Ett sätt att träffa nya småbarn kanske? Och sen kan vi ju ta detta fantastiska som Dagens Nyheter skriver: "I normalfall ger brottet fängelse men rätten ansåg att det finns förmildrande omständigheter, bland annat det faktum att fotbollspelaren är en offentlig person och att hans fotbollskarriär påverkas av domen." Eh, jaha? Så om jag råkar vara ett välkänt ansikte så är inte lagen lika för mig som för en anonym arbetare på exempelvis ICA? Ursäkta det kommande utbrottet, men det här är SÅN JÄVLA FÖRBANNAN BULLSHIT!!! Dessutom var det ju till och med åklagaren som yrkade på detta straff!!! Varför? "Därför att det här har fått enorma konsekvenser. Om man jämför med en annan person som inte har den karriären och den offentligheten som han har så är det ju en enorm skillnad. Det här är en person som redan nu har varit tvungen att hålla sig instängd i sin bostad och inte har kunnat syssla med det som är både hans arbete och hans livsintresse. Så det har drabbat honom enormt hårt." Ja, det brukar drabba folk hårt av att hamna i fängelse FÖR DÅ SITTER DE INSTÄNGDA OCH KAN INTE BEHÅLLA SINA ARBETEN OCH SYSSLA MED SINA LIVSINTRESSEN! Det är liksom lite det som straffet handlar om, att bli frihetsberövad, och man kan ju tycka att en åklagare borde känna till detta. 
Jag inser att jag skulle kunna vara upprörd över detta hur länge som helst, fast nu måste jag nog verkligen försöka somna. Men kan vi inte bara först enas om att vi lever i en oerhört sjuk värld?

Det där med att veta vad man ska göra med sitt liv

Hemkommen från frabriksarbetet och sitter i sängen och funderar över vad jag vill göra med mitt liv, jag har verkligen ingen aning. Måste man någonsin bestämma sig för det eller kan man låta hela framtiden vara en enda stor öppen möjlighet? Jag vill hopppas och tro på det sistnämnda, för annars är det nog rätt kört för mig. För såhär är det: Jag vill göra ALLT. Samtidigt som jag inte vill göra någonting. Jag vill skriva, träffa människor, studera, läsa, vara kreativ, sitta i möten, argumentera och diskutera samtidigt som jag inte vill göra någonting annat än att sitta på en solig gräsmatta och mysa med Grishunden. Min mamma hade tydligen beskrivit mig såhär i ett samtal med en av kollegorna idag: "Hon är lite virrig och vet inte riktigt vad hon vill." Tänk så bra min älskade mamma känner mig, för nog fan är jag virrig och jag har ingen aning om vad jag vill, samtidigt som jag vet exakt vad jag vill. I alla fall vissa dagar. 
Men det var egentligen inte det jag var på väg mot, det var nog snarare det här: Jag behöver ta ett beslut snart, ett beslut om att antingen stanna i en ganska trist men säker vardag, eller testa någonting nytt och våga chansa. Och då jag i början av året hävdade att Verner von Heidenstams ord skulle bli årets ledmotiv (förra nyår gick jag runt och sjöng på "pojkar, pojkar, pojkar, det kommer ett hundår till" och i april flyttade Grishunden in) så borde jag ju egentligen chansa. Det är dessa ord av von Heidenstam som jag för med mig detta år:
Det är stoltare att våga sitt tärningskast
än att tyna med slocknande låge.
Det är skönare lyss till en sträng som brast
än att aldrig spänna en båge.
Så det blir nog att chansa lite, för vad har jag egentligen att förlora? Man måste våga lite mer för att komma någonstans, för att utvecklas, för att möta nya utmaningar. Jag chansar, och jag är oerhört nyfiken på vad 2013 kommer ge mig genom detta. 
Vi tar lite peppmusik på det.
 
 
 
Who's gonna teach how to dance? Who's gonna show you how to fly?

Den kontraproduktiva kampen mot patriarkatet

Kommer hem efter en kaffe på stan till en uppmärksamhetskåt hund och vi ska ut på promenad, men först måste jag bara få ur mig det här. Det handlar om den kontraproduktiva kampen mot patriarkatet. Lyssnade ni på Christer i P3 förra veckan? Hörde ni detta? En tjej vid namn Rosanna ringde in och berättade att hon raggade upp killar och när hon skulle suga av dem så bet hon dem i kuken, och detta skulle enligt henne kännas tillfredställande med tanke på det patriarkala samhället vi lever i. Okej, snälla Rosanna, hur skulle detta kunna hjälpa till i kampen för ett jämställt samhälle? Det är sådana här händelser och människor som ger feminismen ett dåligt ansikte, ungefär som att al-Qaida knappast gör någonting bra för synen på islam. Rosanna, feminism är INTE detsamma som manshat, och att ge sig på individer för något slags kamp mot patriarkatet är så fruktansvärt fel så att jag knappast vet hur jag ska formulera hur fel det är. När sådant här kommer fram blir jag frustrerad och vill med en gång ta avstånd från det, vilket jag hoppas att fler feminister gör. Det här är inte vad vi behöver, det här är kontraproduktivt! Det hjälper ingenting, det bara stjälper. Tänk till innan ni gör någonting som ni hävdar är en del i kampen mot patriarkatet, alla handlingar för inte kampen framåt.
Nu ska jag gå ut med hunden. Hepp!

Nattmusik

Det jag gör just nu är att jag sitter med datorn i sängen och försöker slappa lite efter jobbet, lyssnar på musik och pysslar lite. Så varför inte dela med mig av lite skön nattmusik? Klart jag ska! Samt att det är ett bra sätt för mig att fundera ut hur det här fungerar nu igen efter att ha varit borta ett tag, jag är fortfarande ett tekniskt geni... 
Se, jag lyckades! Häftigt, ballt, coolt, bra, super, osv, osv, osv... 

Funderar på det

Jag funderar på att ta tag i det här igen. Anledning? Jag tror att jag behöver skriva av mig, och twitter är inte tillräckligt med sina 140 tecken. Inser att jag börjar skriva små följetonger där, och det känns inte helt korrekt. Så jag kanske borde börja här igen. Kanske. Kanske börjar jag här nu, det märker vi. Kanske skriver jag imorgon, kanske inte. 
Såhär ser det iaf ut hemma hos mig när jag försöker ta kort på mig och Grisen och han inte alls är intresserad av att vara fotomodell. Jag är som vanligt snygg som få och allmänt sliten. Sen att kortet inte är taget idag, det skiter vi i, för detta är en rätt vanlig syn hemma hos mig. 
Läste för övrigt mitt senaste inlägg innan detta, och ja, jag är fortfarande avigt inställd gentemot de främlingsfientliga kräken. Kan ju knappast påstå att det har blivit bättre det senaste med Almqvist & Co som har betett sig mot riktiga kräk. Suck. Och trots att detta har kommit fram i dager så växer SD, hur fan tänker svenska folket då? Nej men jag vet vad jag gör, jag röstar på de där människorna som drar runt med järnrör på stan och hotar folk, FÖR DET ÄR JU EN SÅ JÄVLA BRA IDÉ! Eller kanske inte... Jag börjar starkt tro att mänskligheten har en bakåtgående utveckling, vårt samhälles åsikter och normer rör sig bakåt i tiden och inte framåt. Borde vi inte leva i ett mer upplyst, vidsynt och öppet samhälle för var dag som går? Tydligen inte. Könsroller cementeras och människor blir mer främlingsfientliga, och att det skulle väljas en påve med mer liberala åsikter kring homosexualitet, aborter och preventivmedel känns som någonting som inte kommer hända denna gång heller. Vill inte människor utvecklas? Vill de vara kvar i det vi lever i idag eller vad fan är det med dem? Men det är klart, det finns en del vettiga människor som kämpar för att föra samhället framåt, dock får de (framför allt om de är kvinnor) ta emot hat och hot. Visst, jag är öppen med att jag inte är speciellt förtjust i främlingsfientliga kräk, men inte fan sitter jag och mailar dem om att jag hoppas att de ska våldtas med baseballträn! SERIÖST! Vad fan är det för fel på människor? 
Jo, jag tror nog att jag behöver skriva av mig med jämna mellanrum, men jag kan inte lova att jag kommer vara en glad och positiv människa, det lutar snarare åt det motsatta hållet.

RSS 2.0