Dags att vakna nu, dags att gå upp ur sängen. Surt då att jag ligger med datorn på magen och att Grisen alldeles precis flyttade in under täcket och har lagt sig för att ockupera en av mina fötter, ingen av oss är således inte direkt sugen på att studsa upp ur sängen. Förstår ni hur skönt det är att inte ha en morgonpigg hund? Så här ligge r vi då i sängen, Grisen myser med min ena fot och jag skriver på datorn och lyssnar på skön morgonmusik så man kanske kommer igång någon gång i alla fall. För vad sägs om att starta dagen med detta?

 

 

Sådär soft musik när man inte behöver kasta sig upp ur sängen, så som jag har behövt göra de senaste dagarna, utan när man kan ligga kvar och befinna sig i ett halvvaket mystillstånd en bra stund. Eller varför inte ligga och lyssna på denna fina bit? 

 

 

Nä, nu måste jag nog faktiskt gå upp. Idag blir det årsmöte med vårt fantastiska roller derby-lag och festerier, spännande med att ha en helg ledig! Firar in helgen med ytterliggare en låt skulle jag tro. 

 

Käre bror, en gång i tiden, rättare sagt den 15:e februari 2010, så hade vi en diskussion, via sms, som jag tidigare har dokumenterat här i bloggen. Denna diskussion gick ut på att du lovade mig att jag skulle få tatuera dig, och sedan skulle det bestämmas motiv. Kommer du ihåg den diskussionen? Här kommer en påminnelse annars:

Körven: Kommit på nåt bra?
Iida: Hehe, jaaaaaaa
Körven: Fan va snabb du e då
Iida: Sjuk hjärna du vet
Körven: Jo tack
Iida: :D Så jag vet precis vad du ska få på låret!
Körven: Okay, vad?
Iida: Eller ena skinkan kanske? Näe, då kommer jag ju bara få sitta och lukta på dina fisar säkert. Två korslagda löskukar! :D
Körven: Garanterat. Fy fan va ovackert
Iida: Jag vet att du vill ha det!
Körven: Hahahaha
Iida: Tar det som ett ja, börjar skissa imorgon :D
Körven: Gör du så
Iida: Sweeet dude

Bara så du vet så har inte jag glömt. 

Egentligen borde jag verkligen sova just nu då jag ska få upp om några få timmar, men det finns en sak som jag vill ta upp först, nämligen detta: 

Hemkommen från frabriksarbetet och sitter i sängen och funderar över vad jag vill göra med mitt liv, jag har verkligen ingen aning. Måste man någonsin bestämma sig för det eller kan man låta hela framtiden vara en enda stor öppen möjlighet? Jag vill hopppas och tro på det sistnämnda, för annars är det nog rätt kört för mig. För såhär är det: Jag vill göra ALLT. Samtidigt som jag inte vill göra någonting. Jag vill skriva, träffa människor, studera, läsa, vara kreativ, sitta i möten, argumentera och diskutera samtidigt som jag inte vill göra någonting annat än att sitta på en solig gräsmatta och mysa med Grishunden. Min mamma hade tydligen beskrivit mig såhär i ett samtal med en av kollegorna idag: "Hon är lite virrig och vet inte riktigt vad hon vill." Tänk så bra min älskade mamma känner mig, för nog fan är jag virrig och jag har ingen aning om vad jag vill, samtidigt som jag vet exakt vad jag vill. I alla fall vissa dagar. 

Men det var egentligen inte det jag var på väg mot, det var nog snarare det här: Jag behöver ta ett beslut snart, ett beslut om att antingen stanna i en ganska trist men säker vardag, eller testa någonting nytt och våga chansa. Och då jag i början av året hävdade att Verner von Heidenstams ord skulle bli årets ledmotiv (förra nyår gick jag runt och sjöng på "pojkar, pojkar, pojkar, det kommer ett hundår till" och i april flyttade Grishunden in) så borde jag ju egentligen chansa. Det är dessa ord av von Heidenstam som jag för med mig detta år:

Så det blir nog att chansa lite, för vad har jag egentligen att förlora? Man måste våga lite mer för att komma någonstans, för att utvecklas, för att möta nya utmaningar. Jag chansar, och jag är oerhört nyfiken på vad 2013 kommer ge mig genom detta. 

Vi tar lite peppmusik på det.

 

 

 

Kommer hem efter en kaffe på stan till en uppmärksamhetskåt hund och vi ska ut på promenad, men först måste jag bara få ur mig det här. Det handlar om den kontraproduktiva kampen mot patriarkatet. Lyssnade ni på Christer i P3 förra veckan? Hörde ni detta? En tjej vid namn Rosanna ringde in och berättade att hon raggade upp killar och när hon skulle suga av dem så bet hon dem i kuken, och detta skulle enligt henne kännas tillfredställande med tanke på det patriarkala samhället vi lever i. Okej, snälla Rosanna, hur skulle detta kunna hjälpa till i kampen för ett jämställt samhälle? Det är sådana här händelser och människor som ger feminismen ett dåligt ansikte, ungefär som att al-Qaida knappast gör någonting bra för synen på islam. Rosanna, feminism är INTE detsamma som manshat, och att ge sig på individer för något slags kamp mot patriarkatet är så fruktansvärt fel så att jag knappast vet hur jag ska formulera hur fel det är. När sådant här kommer fram blir jag frustrerad och vill med en gång ta avstånd från det, vilket jag hoppas att fler feminister gör. Det här är inte vad vi behöver, det här är kontraproduktivt! Det hjälper ingenting, det bara stjälper. Tänk till innan ni gör någonting som ni hävdar är en del i kampen mot patriarkatet, alla handlingar för inte kampen framåt.

Nu ska jag gå ut med hunden. Hepp!

Det jag gör just nu är att jag sitter med datorn i sängen och försöker slappa lite efter jobbet, lyssnar på musik och pysslar lite. Så varför inte dela med mig av lite skön nattmusik? Klart jag ska! Samt att det är ett bra sätt för mig att fundera ut hur det här fungerar nu igen efter att ha varit borta ett tag, jag är fortfarande ett tekniskt geni... 

Se, jag lyckades! Häftigt, ballt, coolt, bra, super, osv, osv, osv... 

Jag funderar på att ta tag i det här igen. Anledning? Jag tror att jag behöver skriva av mig, och twitter är inte tillräckligt med sina 140 tecken. Inser att jag börjar skriva små följetonger där, och det känns inte helt korrekt. Så jag kanske borde börja här igen. Kanske. Kanske börjar jag här nu, det märker vi. Kanske skriver jag imorgon, kanske inte. 

Ja, då var det den där dagen på året igen. Jag är dock inte så säker på hur aktiva nazisvinen är på denna dag längre, besöker de fortfarande statyer för att slentrianheila lite? De små idioterna. Men jag såg att Salem-marschen fortfarande existerar, någonting som man försöker marknadsföra som en minnesdag men som kanske snarare ska beskrivas som ett hatmöte. Idioter. Och Breivik kan bli dömd till psykisk vård istället för fängelse då han tydligen ska ha levt med vanföreställningar om att han skulle frälsa sitt folk. Nej men så bra då, då kan vi börja spärra in övriga rasister/nazister/främlingsfientliga kräk på slutna psykiatriska anstalter för deras vanföreställningar. Åh vad jag älskar människor med främlingsfientliga åsikter... De ansamling av den främsta idiotin som mänskligheten verkar kunna uppbringa. Och är det nu jag ska sätta mig ner och invänta hatmail för att jag säger vad jag tycker om människor? Säger tack på förhand i så fall, kommer publicera alla eventuella hatmail här med tillhörande analys från mig.

Men i alla fall, jag ställde frågan om boken som jag letade efter och om det fanns någon vänlig själ som kanske kunde tänka sig att låna ut den till mig ett litet tag. Det fanns tyvärr inte, de vill väl inte bli av med den lilla rara bok som de lagt ner stora summor på, och tydligen var boken ihopsatt så att om man skulle försöka scanna in den så skulle den gå sönder. Jaja, tänkte jag, det får väl gå då. Men sen, då jävlar, då kommer det tips om böcker där större delen av Blowing my hero är tryckt i (den verkar inte vara större än en liten pamflett, så man kan ju lätt trycka in den i en bok med andra saker i) och sedan kom det tips på böcker som andra kvinnor runt omkring Bukowski har skrivit. Så nu sitter jag här istället med en ännu längre lista på böcker jag vill ha tag i och försöker lista ut hur det fungerar att beställa de böckerna ifrån Tyskland (är ju någon av människorna på forumet som självklart säljer Bukowski i Tyskland och den personen verkar ha de böcker som de tycker att jag ska läsa).

Bra eller dåligt? Känns som att om jag fortsätter att hänga på det där forumet så kommer jag till slut att drunkna i material som jag ska försöka ta mig igenom. Fast det kan ju vara trevligt det också, tror jag...

Henry Charles Bukowski Jr, sicken jävla karl! Jag och Josen hade en diskussion (kanske ett mindre gräl) för ett par år sen om hur vi skulle dela upp Bukowski mellan oss då vi båda älskar honom. Hon ville såklart ha överkroppen med huvudet, och jag började skrika om att jag då fan inte ville ha underdelen, för vad skulle jag göra med den? Det är ju hans hjärna man vill åt!

Hör ni det, god's away on business! Vilket då skulle kunna översättas till att jag just nu hänger på Bukowski-forum med sanna litterära nördar och letar efter information och inspiration till min uppsats. Kan berätta att jag dessutom har skrivit ett väldigt snyftigt inlägg om hur gärna jag skulle vilja ha tag i Blowing my hero till min uppsats. Hoppas att någon av de amerikanska nördarna som kanske sitter på boken hörsammar guds bedjan och ser till att jag kan få läsa den. Man kan alltid hoppas.

Och jag får skriva min uppsats på engelska, alltså tänker jag göra det. Varför skriva på sitt modersmål när man kan roa sig med att skriva akademiska texter på sitt sekundära språk? Måste ju bli mer sport och utmaning över detta! Kan ju inte nöja mig med svårigheten i att material är svårtillgängligt och att allt material jag har fått tag på är på mitt sekundära språk, nej då, det skulle ju vara att göra min tillvaro alldeles för lätt. Så säger GUD, nu tycker jag att ni ska börja bygga på mitt altare som alla borde ha i sitt vardagsrum. Tack för mig.

Upptäckte dessutom igår att jag är skadad av min gymnasietid. I fredags satt jag ju och sjöng på studentsången för Herr Gnäll, igår sjöng jag på denna trudelutt för honom. Det är ju också en sång att sitta och sjunga högljutt på i en av Örebros förorter, skulle inte alls kunna misstolkas... Är väl knappast välkänt i denna stad att man blir hjärntvättad med den låten när man studerar på Katedralskolan i Skara då det är manskörens/gosskörens marscheringslåt. Bara hört den sjungas ca 1000 gånger skulle jag tro.

Ja, just det, vi kollade lite på Last night of the proms igår också (vad är det för jävla fel på mig!?) och Herr Gnäll tittade på mig som om jag vore totalt dum i huvudet när jag halvlåg i soffan och viftade med benen i sann baletthoppestil till Rule Brittania. Men han var ju tyst i alla fall. Och idiotförklarade mig. Tack för den televerket.

Tänk om de mänskliga karlslokarna skulle bli lika hysteriska runt kvinnor med säg ägglossning, vilket väsen det skulle vara runt omkring i världen då, konstant. Karlar som står utanför lägenhetshus och ylar då de känner lukten av en kvinna med ägglossning, vilken syn, men vilket oljud.

Ingen som skulle vilja köpa en bok åt mig? Den kostar bara 350 dollar och verkar enbart finnas i 500 exemplar, vilket enligt mig är oerhört dumt då jag verkligen skulle vilja ha tag i den. Boken jag är ute efter är Blowing my hero av Amber O'Neil (pseudonym) som är ett svar från en av kvinnorna som Charles Bukowski skriver om i sin bok Women. Och då jag skriver min c-uppsats i litteraturvetenskap om just boken Women och beskrivningen av kvinnorna där så vore det väldigt passande läsning för mig just nu. Problemet är bara att jag inte har 350 dollar att lägga på en bok, så jag eftersöker därför en sugardaddy/momma som känner att de vill sponsra en litteraturstudent med lite forskningsmaterial. Min älskade mamma ringde mig förut och frågade om boken kostade 350 kronor, hon backade när jag förklarade att det var dollar det handlade om. Jag förstår henne. Men ingen annan som vill sponsra?

Och för att fortsätta på spåret om litteraturforskning: Har nu spenderat eftermiddagen på universitetsbiblioteket för att söka efter artiklar till min c-uppsats och det verkar som att jag skulle tjäna på att sätta mig på ett tåg till Stockholm istället för att beställa en massa fjärrlån för 50kr/st. Inte en enda av de artiklar jag vill läsa kan jag komma åt här, Örebro Universitetsbibliotek är inte så jävla hett helt enkelt. Så jag tror att jag drar iväg till den kungliga hufvudstaden en dag för att besöka Kungliga Biblioteket och Svenska Akademiens Nobelbibliotek istället, kanske även Stockholms Universitetsbibliotek, för där har de materialet jag är ute efter. Allt utom Blowing my hero, såklart... Och en biblioteksresa kan väl inte vara så illa pinkat?

Nä, nu blir det nog att packa ihop sig här på biblioteket och gå och hämta upp den lilla amstaffen. Sen krascha på soffan, eller någonting liknande.

Eller kanske två soffor? Antingen ska jag ha sådana här eller oxblodsfärgade chesterfields i mitt framtida hemmabibliotek, kan inte bestämma mig för om man ska köra klassiskt eller lite mer vågat. Vilken tur för mig då att jag inte behöver bestämma mig än på ett jävla tag då jag knappast kommer bli husägare imorgon. Men någon dag ska jag ha ett alldeles eget hemmabibliotek och då ska det finnas soffor där. I sofforna ska man kunna sitta med sin bok, dricka en bärs/ett glas rött/sherry/whatever som man plockar fram ur ett barskåp format som en jordglob samtidigt som man läser sig igenom fantastisk litteratur. Väggfasta och takhöga bokhyllor såklart. Kan det vara så att det viktigaste för mig i ett framtida hus är biblioteket? Kanske, om inte annat så är det ett måste, och kanske lite av en våt dröm. Så fort jag har ett hus jag tänker äga tills jag dör kommer jag fara runt på allehanda antikvariat och bokhandlar och inhandla vackra inbundna böcker att fylla mitt bibliotek med. Nu spårar min hjärna ur, nu dregglar jag över tanken på läderinbundna skönheter, gulnade blad och lukten av gammalt papper. Återkommer när jag fått ordning på min drömmande hjärna igen.

Ja, och sofforna hittar ni här.

Men det mest spännande är att jag kommer vara, som min Terror-Ponny uttrycker det, "extramamma" varannan vecka då hennes son är hemma hos henne. Det borde väl innebära vuxenpoäng om något? Varannan vecka kommer vi alltså leva som Familjen Annorlunda, eller, Familjen Ponny-Deluxe kanske vi snarare ska kalla det. Fint som snus, bra som bacon är vad jag säger. Såhär går diskussionerna kring vårt kommande familjeliv:

Terror: "Du slutar runt fyra på dagarna va?"

Jag: "Ja, varje dag utom fredag då jag slutar tidigt."

Terror: "Vad bra, då kan ju du hämta P på vägen ibland så börjar jag med maten."

Det kommer bli så fint! Varannan vecka familjeliv, varannan vecka tokerier med folköl och glada vänner. Jag ser verkligen fram emot den här sommaren, jag kommer hem till sommaren!

Gick här hemma i lägenheten förut och funderade på vad man skulle ta och läsa idag och tyckte jag var i behov av lite bokshopping. Sedan kom jag på att jag hade en låda ståendes sen i somras, och när jag tittade i den vart jag alldeles överlycklig, kolla bara vad jag hittade i den!

Dessa böcker är finfina fynd från ett eminent antikvariat i Vänersborg dit T-Benet tog med mig i somras. Helt fantastiskt antikvariat, böcker högt och lågt, rum efter rum, fyllda från golv till tak med böcker. Jag hittade dessa som jag unnade mig, tror jag betalade 200:- för hela kalaset. Så nu känner jag inget behov av bokshopping längre, jag gjorde ju det i somras! Vilken lycka det kan vara när man gömmer böcker för sig själv, haha, man blir så glad när man hittar dem sen, olästa och allt! Hittade två andra böcker i lådan som jag också inhandlade i somras, men som inte är från antikvariatet i Vänersborg, mer troligt att de är ifrån typ Åhléns.

Hunter S. Thompsons fantastiska verk har jag iof redan läst, men då på originalspråk, och är nyfiken på hur översättningen kan tänkas vara. Vet dock inte riktigt hur jag känner inför titeln, Skräck och Avsky i Las Vegas låter ju helt klart inte lika bra som Fear and Loathing in Las Vegas. Men det är Einar Heckscher som har översatt, och jag anser att han gör ett väldigt bra jobb med översättningarna av Charles Bukowski, så jag hoppas på det bästa.

Angående mitt förestående hobbyprojekt jag precis startat i mitt huvud (studien av filmatisering kontra litterär version av samma berättelse) så har jag hittills hittat två personer som vill vara med, inte illa pinkat på dryga timmen. Är väl inte alltför många dock som varken har sett filmen eller läst boken dock, fick tips från min gamla lärare Y att kanske välja ett mindre populärt verk, vilket absolut är en tanke. Är ju dock oerhört nyfiken på reaktionerna på The DaVinci Code pga min egna reaktion, men börjar nu formulera en tanke i mitt huvud om att detta skulle kunna vara ett "försöksprojekt" för att sedan gå mer djupgående på ett annat litterärt verk med tillhörande filmatisering. Kan ju vara en idé.

Däremot gjorde jag ett stort misstag igår, efter att ha läst klart boken bestämde jag mig för att se filmen. Det är första gången jag har sett en filmatisering med boken så färsk i minnet, och troligtvis var det även sista gången. Jag har aldrig blivit så besviken, jag var näst intill förbannad. Men då jag nu i mitt huvud formulerar en studie så tänker jag inte gå in på vad det är jag vart förbannad över och besviken på. Istället undrar jag om det finns någon där ute som inte har läst boken eller sett filmen DaVinci-koden och som skulle vilja vara med i en studie. Helt fristående sådan, det hela handlar om att jag är nyfiken på att se hur folk uppfattar bok vs. filmatisering. Har ni inte läst/sett och kan tänka er att lägga lite tid på detta får ni hemskt gärna kontakta mig här. (Det är valfritt om man vill läsa boken på originalspråk eller i översättning, tänker inte tvinga folk att läsa den på engelska bara för att.)

"Tänk på stackars Agda 85 bast som satt med dig på bussen!! Hon var säkert konfunderad och ville trösta men trodde hon skulle åka på en käftsmäll! Du har alltså inte bara gjort henne förbryllad du har även undermedvetet hotat henne och tagit hennes sparpengar som skulle gått till kattmat och en liten styrketår till kaffet! Hon är numera halvt ihjälskrämd över din uppenbarelse och kommer hädanefter inte åka buss utan gå till örebro och med stor säkerhet dö av köldskador till vintern!! Du har dödat Greta!! Är du nöjd nu?? Är du det?? Du gnäller på solkräm i ögat samtidigt som du dödar gamla tanter!! 
Föresten så är utbildning och bokläsning för töntar!"

Vi är så jävla vuxna och seriösa! Insåg nu att denna bilden är hur gammal som helst, nästan lika gammal som gatan, vi är ju så nakna! Det har blivit en hel del bläck sedan denna bild togs.

Jag är stolt knarkare av solkräm, en kräm som ibland ställer till lite problem. Har man applicerat solkräm i ansiktet, alternativt har rester av solkräm på händerna, så ska man ABSOLUT INTE GNUGGA SIG I ÖGONEN!!! En sådan handling medför att ögonen börjar tokrinna, det ser helt enkelt ut som att man störtlipar, minus allt hulkande och snorande då. Självklart lyckas jag med att gnugga/pilla/whatever mig i ena ögat strax innan jag ska på bussen för att åka in till stan, och finner mig därför ståendes vid busshållplatsen med ett öga som läcker utav bara helvete. Placerar mig på bussen med detta öga och får spendera bussresan med att torka tårar som rinner ner bakom solglasögonen. Nu kommer vi till det mer humoristiska i det hela: Jag sitter och läser en bok på bussen. Så jag är nu helt enkelt en tatuerad jävel med puckokeps som sitter och torkar bort rinnande tårar från min kind under tiden som jag läser. Nu till vad jag läser, nämligen The Da Vinci Code (ja, jag läser den på engelska, det kallas lästräning på främmande språk i min värld). Så nu är jag alltså, utifrån sett, en tatuerad jävel med puckokeps som sitter och torkar tårar från min kind samtidigt som jag läser The Da Vinci Code. Detta måste sannerligen ha varit en smått absurd syn för mina medresenärer, för de kan ju knappast veta att jag har lyckats kleta in solkräm i mitt ena öga utan har antagligen utgått ifrån att jag lipat pga känslor, och då jag håller i en bok så är det kanske inte så svårt att tro att de utgått ifrån att det är boken som fått mig att börja lipa. Men vem i helvete börjar lipa över The Da Vinci Code? Vad skulle jag ha lipat över? "Åh nej, Jesus kan ha varit en vanlig människa av kött och blod!" "Åh nej, tänk om det faktiskt finns gamla texter som påvisar att Jesus var gift med Maria Magdalena som inte alls var en hora och att de fick barn, ack ve onda värld, jag förgås, hela min världsbild rämnar!" Knappast saker jag skulle lipa över nej. Nu till slutklämmen, de som kan ha trott att jag satt och lipade över dessa "hemska påhitt" som återfinns i The Da Vinci Code måste ju ha blivit grymt förbryllade om de fick syn på min t-shirt. Jag har nämligen på mig min mest påskiga tröja, trycket föreställer Jesus hållandes en hagelbrakare. Vilka underbara intryck man måste ge folk ibland.

(Att min blogg varit allmänt död i ett par veckor är ingenting jag anser att vi behöver diskutera, håll käften bara och sluta gnäll! Har havererat på twitter ett bra tag, men saknade att kunna använda mig av mer än 140 tecken. Gnällfisar, sluta klaga, läs en bok och skaffa er lite bildning eller något annat vettigt.)

Bakgrund: LÄS HÄR!

Trender, skvaller och skandaler, är det vad tjejer kan syssla med inom rockvärlden? Menar ni att ni inte klarade av att finna en enda jävla brud som kunde leverera en recension? Eller en enda jävla brud som spelar i ett rockband? För dessutom, varenda band de radar upp består ENBART av män.

Nej, det här går inte, jag är så arg så jag inte kan fokusera på argumentation, läs artikeln så återkommer jag om detta senare idag.

MÄHÄN!

För det är ju så sant som min syster säger, vem i helvete skulle vilja spränga Lidköping? En liten jävla stad på västgötaslätten som främst består av bönder, raggare och förvirrade småbarnsfamiljer, på ett ungefär. Och sen att personen/personerna som får för sig att placera en "bomb" i hålan dessutom bestämmer sig för att placera den i västra hamnen är ju verkligen förvirrande. Vad fan vill de spränga där? Kol&Koks? Det är ju för fan mest bara kolhögar där! Visst, ett enstaka lastfartyg kanske, men sen är det fan inte mer. M-Bus hade en teori om att de ville spränga reningsverket, det ligger inte alltför långt därifrån, så det sprids bajs över hela stan. Det vore iof en syn. Sis hade en teori om att någon inte tyckte att sjön inte var tillräckligt stor, men den personen som tycker det kan inte ha alla hästar hemma. Vänern inte tillräckligt stor? INSER NI HUR JÄVLA STOR DEN SJÖN ÄR ELLER??? Jag däremot hade en teori om att det var en religiös extremistgrupp från valfri religion som har bestämt sig för att starta krig mot de degenererade raggarna, motorgårn är precis som reningsverket inte heller den speciellt långt ifrån "bombens" placering. Men sen, sen förstår ni, så fick min syster en snilleblixt: Det är ju såklart kommunen som placerat ut "bomben" för att få bort raggarna! Så måste det ju vara! För Lidköpings kommun har ju någon form av hybris och tycker det behöver byggas en satans massa moderatlägenheter (läs fancy schmancy nybyggnationer med sjöutsikt, inte fan arbetarkidsen som har råd med dem) och som när planer på att bygga dessa i, barabapara (min form av trumvirvel, fatta trögo), VÄSTRA HAMNEN! Men då det existerar ett stycke raggarkåk och ett par småindustrier i denna del av staden så måste de ju förpassas till någon annanstans, helst långt ut av bara helvete bland åkrarna skulle jag tro. Alltså raggarna som ska placeras ut nånstans långt ut åt helvete, småindustrierna hittar de nog ett annat, mer "centralt", område till. Så vad gör man då? Jo, man placerar en "bomb"! Och det är raggarna som är det primära målet, de framtida innehavarna av moderatlägenheterna kan kanske tycka att ett gammalt gjuteri är lite pittoreskt och småstadstrevligt, men inte raggarna, de måste ju väck. Denna "bomb" är således placerad där av kommunen som tror att de som lider bostadsbrist i Lidköping är höginkomsttagare som vill gå i pension och skaffa sig en asdyr lägenhet där de kan sitta på sin inglasade balkong och pilla navel hela dagarna medans de tittar ut över den gigantiska sjön. Och så var dagens "bomb"-mysterie löst!

(Använder mig av "bomb" istället för bomb då jag inte vet om det faktiskt är en bomb ännu, de har liksom inte riktigt kommit fram till den än...)

Idag har jag älskat att Josajävel på twitter har hetsat över att hon har svårt för att veta hur man ska klä sig och när, ett problem som även jag kan känna att jag har ibland. Jag tänker "äsch, jag klär mig som vanligt" och dyker upp bland überseriösa människor i en sliten flanellskjorta, Josajävel tänker samma sak och hamnar på bild i tidning med Star Wars-tirrsa. Det jag vill säga är helt enkelt det här: Följ henne på twitter, hon heter HerrHansson där, ni kommer inte bli besvikna. Ja, och läs hennes blogg såklart!

Ser fram emot sommaren, för då är både jag och Josajäveln i trakterna på Schlätta, vilket medför att vi kan ägna oss åt våra favoritsysselsättningar: Bärs, bira, cigg, white trash och absurda hets-diskussioner. Vi borde bli världshärskare, vi tar det bit för bit. För Josajävel är i mångt och mycket min partner in crime när det kommer till de intelligenta dräggen, självklart finns det fler, men denna kvinna är en av de som lyser starkast och som bäst passar in på detta epitet. Det är vi två som bevisar att man kan häva öl och samtidigt på ett seriöst plan diskutera doktorandsstudier, vara feminist och samtidigt lyssna på Eddie Meduza, och kan skriva om allt ifrån white trash-mode till politisk argumentation.

Det är så jag vill påstå att jag och Josajävel personifierar den kvinnliga motsvarigheten till en bromance, fast på distans... Avslutar såklart med Josajävels låt:

Jag har inte lyckats med att somna än, utan istället ligger man här som en liten argsint jävel under täcket och hytter med näven, på ett ungefär. Kan berätta att det händer inte ett jävla skit just nu, ingen som twittrar, ingen som skriver något roligt blogginlägg och inte fan är det mycket verksamhet på nylleboken heller. Nähä, jag stirrar väl bara på datorskärmen då! Man skulle ju kunna tycka att jag skulle kunna sysselsätta mig med mer viktigare saker än twitter, bloggar och nylleboken för tillfället, men även om jag inte har lyckats somna än så kan jag berätta att jag för tillfället är såpass hjärndöd att jag bara vill ha den enklaste formen av underhållning. Brukar även kallas "jag-orkar-fan-inte-plugga-för-tillfället-för-då-kommer-min-hjärna-implodera". Och dessa stunder sammanfaller allt som oftast på nätterna då man inte kan sova, och då händer det såklart INGENTING! Muttermuckla, vad fan ska jag göra? Jag skulle kunna skriva en redovisning för vilka dokumentärer jag har sett de senaste dagarna, men jag tror att jag väntar tills imorgon. Drar igång ytterliggare en dokumentär istället och hoppas på att jag somnar framför den, brukar trots allt vara ett vinnande koncept.

Vem skulle inte vilja gå runt med det här trycket på en tröja? Jag skulle absolut göra det! Bara för att sprida lite språkpolisanda i samhället. Hmm, språkpolisanda, vilket roligt ord, det kanske man skulle börja använda sig mer utav... Ni hittar tröjor med detta tryck och annat roligt precis här.

Denna mannen, André Wickström, är jag lite sådär småkär i på håll. Rolig komiker samt att han ser lite sådär pseudointelligent ut. Utseendet i kombination med att han häver ur sig idioti verkar vara något som tilltalar mig. Förutom på ett plan: Jag kan egentligen inte höra honom prata. Jag är väl en av de som är skadad efter uppväxtens barnprogram och därför i mitt huvud refererar till Mumintrollen så fort någon pratar finlandssvenska. Hemskt egentligen, men jag kan inte rå för det. Varför ska man börja tänka på hattifnattar och Lilla My så fort man hör en finne prata svenska? Barnprogrammen har förstört en helg generation, hade jag inte haft denna hjärnskada hade jag gillat André ännu mer. Istället får jag nu översätta det han säger i mitt huvud så jag hör det han säger utan den finska brytningen, eller helt enkelt inte lyssna alls och bara titta på honom. Fast då är han ju plötsligt inte lika intressant längre, för då ser han bara pseudointelligent ut, vilket kan vara sött, men inte så värst intressant alla gånger. Nej, man behöver ha idiotin i kombination med utseendet, men då tänker jag bara på Muuumiiin. Det skulle helt enkelt aldrig fungera.

Men angående det här med radion, jag kan nu sitta och lyssna på det i efterhand utan att få halvpanik över hur jag låter, jag börjar helt enkelt vänja mig vid det hela. Men nu kommer nästa sak: jag ska vara med i tv. Har ingen aning om detta är någonting som jag vill se själv, i min värld kommer jag se ut som en blond heffaklump ungefär. Har dessutom ingen större koll på vad jag egentligen har sagt, har på något sätt  förträngt det i totalt hjärnsläpp. Troligtvis kommer jag att se det, men jag gissar på att jag kommer sitta ungefär såhär när jag kommer in i bild:

För er som undrar så kan jag berätta om att jag kommer vara med i Kobra och prata om Eddie Meduza, men för er som hörde mig på radion i torsdags så vet ni det redan. Eddie, vår vän, Kobra gör nämligen ett helt program om könsrock, och då är jag med där och tjötar. Om de inte klipper bort mig vill säga, vilket på något sätt skulle kännas lite skönt. Nej, jag har verkligen inte förlikat mig med tanken på att jag ska vara med i ett av Sveriges största kulturprogram. Men vill ni se så gör det då, det sänds den 29:e mars. Jag kommer placera mig med en skämskudde...

En annan Knappnyttsrelaterad händelse under kvällen var när jag började tänka på ett inslag där när de finner två fjortisar som använder sig av ordet pördy, ett ord jag aldrig fattat vad det betyder. För att få insikt i detta ringde jag min kära syster som har lite mer koll på vad som är "coolt enligt kidsen", min syster brukar nämligen förklara för mig att jag är jävligt efter när jag hittar något youtubeklipp som jag tycker är coolt, tydligen har då hon och hennes polare redan suttit och garvat åt det i ett halvår. Men i alla fall, i ett försök att förklara detta för mig skickar min syster mig en länk med nån jävla fjortisbrud som har en språkskola där ordet pördy ingår. Fjortisbruden har helt klart uppfunnit detta ord själv, eventuellt i samråd med några av sina (troligtvis) lika korkade polare. Vad är det för fel på folk? När slutade den mänskliga hjärnan att utvecklas och istället gå åt motsatt håll? Pördy är för fan inget ord! ARGH! Stängde av klippet efter ungefär halva då jag insåg att det skulle få mig att implodera, min syster vet onekligen hur man retar upp mig och gör mig argsint. Ja, jag vet att slang alltid kommer att ändras och utvecklas, men vafan, pördy? Pööööörrrrdy? Ett ord jag aldrig tänker uppgå i min egen vokabulär, om det inte är för att klanka ner på det förbannade uttrycket. Ja, det är ett uttryck, inte ett ord, förbannade jävla mähän!

Nej, nu ska argsinta Iida gå ut och ta en cigg och sen fortsätta titta på Knappnytt, men bara en avslutande sak:

SLUTA VÅLDTA SVENSKA SPRÅKET!!!